På bilden: badrummet. Den här pumpbehållaren fylls med lagom delar varmt (kokat i vattenkokare) och kallt vatten, och sedan pumpar man upp ett tryck så att det sipprar ut vatten ur duschmunstycket när man trycker på en knapp. Själva duschen äger rum där bilden togs, i en avskild del av trädgården bakom utedasset. Det ska bli skönt att få duscha inomhus och slösa lite vatten igen.
Annars är jag ledsen att lämna det här vackra stället. Jag kommer att bli tvungen att ha tillgång till något sånt här i mitt liv: ron som uppstår när det blir uppenbart att hur mäktiga vi än tror att vi är så är vi bara hyresgäster på den här planeten. Den är en mycket mäktigare organism än vi är. Jag älskar när naturen får mig att känna mig som det långsamma, hårlösa, korttandade och svaga däggdjur jag är, för det sätter alla mina andra små problem i ett mer skalenligt perspektiv. Visst, det här är bara svensk landsbygd, jag sover i ett stadigt litet hus och kan lätt ta bussen in till stan, men det påminner ändå om att alla bekvämligheter vi tar för givna förutsätter en väldig massa saker. Så när jag blir stor ska jag ha tillgång till antingen svensk landsbygd, skärgård (den i väst!) eller fjällvärld. Jag behöver nog det för att inte bli galen.
Men det ska bli några mysiga dagar nu. Imorgon fyller M år, och jag har lovat att baka en ICKE kolhydratreducerad kaka. Tror mest vi ska ta det lugnt. På kvällen ska jag ta tåget till pappa i Alingsås via Göteborg C där jag ska passa på att ta en fika med mamma, och på söndag blir det stort släktkalas i Kullavik! Jag älskar alla mina familjer så mycket.
Nu har jag ätit upp min enkla frukost bestående av två stekta ägg, lite cream cheese och en kopp kaffe, och ska sätta igång att städa och packa så jag kommer iväg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar